Blogginlägg E: The Elements of Journalism. Vilken roll har journalistiken?

"Journalism provides something unique to a culture: independent, reliable, accurate and comprehensive information that citizens require to be free."
Det skriver Bill Kovach (se bild t v) och Tom Rosenstiel (se bild ovan) I boken “The Elements of Journalism – What Newspeople should know and the Public Should Expect.” (Bilden längst upp föreställer bloggaren Blondinbella)
Boken blev till som ett resultat av arbete i nätverket ”The Committee of Concerned Journalists”. Några av USA:s mest inflytelserika journalister funderade över frågan: vad kännetecknar god journalistik. I nio punkter fastslogs följande:
Journalism's first obligation is to the truth.
Its first loyalty is to citizens.
Its essence is a discipline of verification.
Its practitioners must maintain an independence from those they cover.
It must serve as an independent monitor of power.
It must provide a forum for public criticism and compromise.
It must strive to make the significant interesting and relevant.
It must keep the news comprehensive and proportional.
Its practitioners must be allowed to exercise their personal conscience.

Hur stämmer detta överens med de journalistiska realiteterna i dag där sociala medier får en allt större roll, men där också vissa traditionella medier tar en allt tydligare ställning för eller emot företeelser i samhället. Ett exempel på det sistnämnda är nyhetskanalen Fox i USA som klart tar ställning för konservativa värderingar i det amerikanska samhället.
Eller som en bloggare skrev:
Today was a fascinating day to be a media watcher and scholar. As I tuned in most of the day to watch Fox News Channel’s wall-to-wall coverage of America’s Tea Party events all over the U.S., I found myself marveling in the role FNC was playing in this event.
At some point in the past month, FNC went from coverage to full-on promotion. In the past week they heavily promoted the live team coverage from tea party events from all over the U.S. As we got closer to today, more phrasings such as “come celebrate with us” came out of the mouths of FNC anchors.
It was clear as this thing went along that Fox News was going from news gatherer and broadcaster to a stakeholder in this nationwide event. I won’t debate the logic of the protest itself, but the event was pretty newsworthy on the whole. But as for Fox News’ behavior, I found myself thinking of what I teach my students. Straight from Kovach & Rosenstiel’s excellent The Elements Of Journalism:
“[Journalism's] practitioners must maintain an independence from those they cover.”
Om ni är intresserade att läsa vidare om Fox hittar ni den fullständiga texten på följande webbsida:
http://www.jlittau.net/?p=363#more-363


I ditt sista blogginlägg i kursen ska du fundera över och reflektera kring relationen mellan det vi kallar gammelmedierna och de sociala medierna. Vad innebär utvecklingen för medborgarna/nyhetskonsumenterna när medier överger principen om objektiv nyhetsförmedling och istället blir propagandakanaler för vissa intressen? Hur påverkar de sociala medierna pressfrihet, rättssäkerhet och integritetsskydd? (se bild längst upp - bloggaren Blondinbella). Vad händer med den goda journalistiken i det nya mediesamhället?
Skriv om dina egna funderingar och tankar om detta, men det ska märkas att du har läst boken och att du hämtar relevanta utgångspunkter från boken i ditt resonemang.

Några länkar till inlägg om sociala medier får du här:

Aftonbladetjournalist som upptäckte att en journalistisk bloggsatsning fick större genomslag än tolv års samlad journalistik i Aftonbladet.
http://www.newsmill.se/artikel/2009/04/19

Anders Mildner om bristen på bloggar inför bland de journalistprisnominerade.
http://www.newsmill.se/artikel/2008/11/20

Martin Jönssons på Svenska Dagbladet om journalistikens förnyelse.
http://blogg.svd.se/reklamochmedier?id=5935

Blogginlägg D: Ska vi ägna oss åt kampanjjournalistik?

Torsdagen den 19 november 2009 publicerade ett stort antal tidningar i Sverige en artikel om den fängslade svenske journalisten Dawit Isaak. Artikeln har skrivits av Svenska akademins ständige sekreterare, Peter Englund. I september 2001 fängslades Davit Isaak under en resa i Eritrea och han har sedan dess hållits inspärrad. Någon rättegång har inte hållits. Anledningen till fängslandet är Davit Isaaks kritiska artiklar om Eritrea. Vill du läsa mer om Dawit Isaak och bakgrunden till hans öde finns en utförlig artikel i Göteborgsposten 24 mars 2009.
Journalister lever farligt. Omkring 100 journalister om året dör i samband yrkesutövningen. Det förekommer också hot, misshandel, fängslanden och andra metoder, allt för att tysta redaktioner och journalister som publicerar uppgifter som inte är bekväma. Internationella Journalistfederationen (IFJ) är världens största organisation som engagerar journalister och de kämpar för bland annat pressfrihet.

I det här blogginlägget ska vi inte i första hand granska pressfriheten eller hot mot journalister. Vi ska istället fundera på det här med kampanjjournalistik, som fallet med Davit Isaak är ett exempel på. Det finns andra exempel på detta. Medierna har inte minst när det gäller utvisningar av asylsökande tagit sig an en rad ärenden. Det handlar inte så mycket om att objektivt presentera de här fallen. Medierna tar känslomässig ställning för de asylsökande.
Eller ta exemplet med Guantanamofången Mehdi Ghezali, som under sin tid i Guantanamo fick den svenska pressen att kampanja för honom. När han sedan åkte fast i Pakistan på väg till ev Talibanernas straka fästen, då ställde däremot inte medierna upp på hans sida.
Annika Östberg, svenskan som suttit 28 år i amerikanskt fängelse för medhjälp vid ett dubbelmord, fick ju efter många år av både mediakampanj och påtryckningar från den svenska regeringen komma hem för att avtjäna sitt straff i ett svensk fängelse. I början av den här veckan beslutade tingsrätten i Örebro att tidbestämma hennes straff och hon kommer att friges om 1 1/2 år. Hur mycket tror ni mediakampanjen inneburit för denna utveckling.
Internationellt kan vi följa medierna kampanj för den burmesiska oppositionsledaren Aun San Suu Kyi, som hållits i husarrest av den burmesiska militärjuntan i många år. Nu finns tecken på en lösning. Vad har mediernas bevakning betytt, tror ni?
Visst är kampanjjournalistiken omdebatterad! Vad händer med den objektiva journalistiken? Och vilken rättvisa är det för alla dem som inte hamnar på förstasidorna i medierna, som inte blir mediernas "kelgris", om man får uttrycka sig så rått?
Vad tycker du om kampanjjournalistiken som företeelse?
Ta fram egna exempel på kampanjjournalistik.

Här är en länk som kan vara intressant och ge näring till dina funderingar:

Västerbottens-Kurirens chefredaktör om kampanjjournalistik:
http://www.vk.se/Article.jsp?article=265296&leftmenu=132

Här ytterligare några länkar:
http://www.resume.se/nyheter/2008/12/08/natet-ar-fantastiskt-for-k/

http://sydsvenskan.se/malmo/article545913/Lugna-gatan-bas-till-attack-mot-media-och-polis.html

Blogginlägg C: När blir journalistik fiktion?

Torsdag 29 oktober 2009
Blogginlägg C: När blir journalistik fiktion?
Var sätts gränsen mellan journalistik och fiktion?
Ibland känner sig journalisten tvingad att välja andra uttrycksmedel eller medier för att beskriva en händelse. Det handlar då ofta om att publicera sitt material i bokform. Allt för att kunna beskriva en händelse mer ingående. Men ska vi ställa andra krav på en beskrivning i bokform, i form av en roman, än vi skulle ha gjort i en tidningsartikel? Kan vi låta fantasin ta över delar och ”förvanska”, ”förändra”, ”frisera” eller ”späda på” sanningen?
Vi har flera exempel på detta i Sverige. Jan Guillou är ett sådant exempel. Barbro Alvings reportage räknas hit. Truman Capotes bok ”Med kallt blod” (In Cold Blood) som beskriver två mördares väg mot galgen (publicerades 1965) anses vara ett av de bästa exemplen på ”New Journalism”, den nya journalistiken. Författaren George Orwell tog också till sig det nya sättet att skildra verkligheten under sina reportage från Spanien under det spanska inbördeskriget i slutet av 30-talet. Samma sak gjorde även den svenska journalisten Barbro Alving, även kallad Bang.

I debatten hävdas att den nya journalistiken uppstod på 1970-talet, men den sträcker sig längre tillbaka i tiden som framgår här ovan.
I Sverige har väl ingen kunnat undgå debatten om Liza Marklunds bok ”Gömda”.
Diskussionerna koncentrerades kring frågan: Vad är sanning? Får en skribent sätta vilka sanningsgränser som helst? Hur många detaljer får ändras utan att trovärdigheten går förlorad? Kan vi kalla detta för journalistik?
På publicistklubbens webbplats kan du ta del av en debatt om Gömda-frågan:http://www.publicistklubben.se/2009/01/20/referat-fran-gomda-debatten/Här hittar du ett gäng samlade länkar till åsikter, fakta och tankar om Gömdadebatten:http://samesamebutdifferent.se/2009/01/21/osamlade-tankar-i-sparen-efter-gomda-debatten/
och
http://www.gradvall.se/artiklar.asp?entry_id=55
Även Anders Sundelins essä i DN tar upp New Journalism – och ifrågasätter om den är så ny
http://www.dn.se/DNet/road/Classic/article/0/jsp/print.jsp?&a=690909I kursguiden hittar du ett antal journalistiska böcker.I det här blogginlägget ska du utgå från en av böckerna i listan (eller så många som du har läst!).
Du ska skriva en recension och målgruppen är dina kurskamrater. Skriv inte alltför detaljerat om innehållet. Fokusera på hur du tycker att författaren/reportern hanterar den journalistiska formen. Vad kan man säga om det skönlitterära kontra det dokumentära sättet att uttrycka sig på? Hur vill du beteckna de här böckerna? Är det litterär journalistik eller journalistisk litteratur? Vad finns det för fördelar/nackdelar med den här typen av journalistik? Kan man ha samma krav på sanning, källkritik och etik? Är det något särskilt du uppskattar, eller vill ifrågasätta? Vad tycker du om ”New Journalism”?

Blogguppgift B: Etik i medierna

Vid känsliga händelser har medierna en krävande utmaning i att avgöra vilka och hur detaljerade uppgifter som kan publiceras utan att etiska övertramp begås – ofta handlar diskussionen om namnpublicering.

Den senaste tiden har en debatt ägt rum om en bild som publicerats i länstidningarna NWT och VF på en misstänkt kvinnofridstörare. Bilden togs av en kamera i en stadsbuss och ska enligt polisen visa på en man som angripit fem kvinnor vid olika tillfällen. Men ingen vet om det är rätt man som utpkekas.

Var det rätt av NWT och VF att publicera bilden på mannen? Ska medierna agera domstol? Hur blir det med bevakningen av polisen om medierna blir polisens förlängda arm? Vad skulle hända om det visar sig att det äår fel person som pekats ut?

I fjol ledde såväl fallet med den tyska kvinna som misstänktes för mord på två barn i Arboga, som gripandet av Englas mördare till att olika medier fattade olika beslut i namnpubliceringsfrågan.

Medieforskaren Stig hadenius har i en debattartikel i DN hävdat att en tidigare namnpublicering på Englas mördare hade kunnat förhindra mordet? Är det troligt?

Spelregler för press, radio och tv är en pressetisk regelsamling som branschen själv har tagit fram. De är alltså inte på något sätt juridiskt tvingande, men tidningar, radio och tv har åtagit sig att följa dem. Sverige har ju en mycket långtgående tryck- och yttrandefrihet, och branschen vill även fortsättningsvis undvika reglerande lagstiftning genom att själv tar ansvar för att handla etiskt (även om det juridiska ramverket är mycket generöst).

I ditt andra blogginlägg ska du fundera kring mediernas etiska gränsdragningar. För en tid sedan beskrev P1-programmet Medierna ett svårt publicistiskt övervägande i samband med mordet på en homosexuell man i Malmö som skedde före jul förra året. Diskussionen gäller hur mycket man ska berätta om de misstänktas bakgrund.

Lyssna på programmet:http://www.sr.se/sida/LaddaNer.aspx?ProgramID=2795 (Medierna 2009-01-31)Läs också spelreglerna noga och fundera över hur du skulle ha hanterat frågan om du vore ansvarig utgivare. Hur mycket är relevant att berätta om de misstänktas religiösa och etniska tillhörighet? Varför? Kanske har du egna exempel på ”gråzonspubliceringar” som är intressanta att diskutera?

Glöm inte att bildmaterial ska bedömas på precis samma vis som text! En viktig fråga är nog var gränsen för allmänintresset går – och kanske hur allmänintresse ska definieras!Avslutningsvis följer här ytterligare ett par länkar som berör etiska avväganden. Låt dig gärna inspireras!Pressforskare: Medierna borde publicera namn oftare (SvD, 15/4 2008)Medier oeniga om namnpublicering (DN, 2008-04-16)

Blogginlägg A: NYHETSVÄRDERING

Det vi läser i våra tidningar, lyssnar på radion, ser på tv, eller på nätet av information och nyheter, det är resultatet av insamling av information, bearbetning, redigering och allt annat som föregår presentationen av nyheten/artikeln/händelsen. Den senaste veckan har nyhetsflödet bestått av allt från upplopp i vissa stadsdelar i Göteborg och Uppsala, uppköpet av SAAB, Barack Obamas tal i kongressen om sjukvårdsreformen, Israels nya bosättningar, domen mot de två 16-åringarna i Stockholm som mördade 16-årig flicka till Sveriges vinst över Ungern och Malta i VM-kvalet och kritiken mot SVT:s nya dokussåpa, Den stora resan, där svenska familjer ska leva tillsammans med urbefolkningar ibland annat Afrika.

Din första blogguppgift går ut på att under den kommande veckan (vecka 38) välja minst två händelser ur nyhetsfloden och reflektera kring varför just de har publicerats som nyheter. Du väljer själv vilka medier du hämtar dina exempel från. När du skriver ditt inlägg är det viktigt att du inte bara ”tycker” om nyheterna utan hänvisar till den etablerade kunskap och de teorier om nyhetsvärdering som du kanske har tillgodogjort dig under tidigare mediestudier, eller som du får möjlighet att fördjupa dig i nu.Håkan Hvitfelt samt Johan Galtung är ett par forskare som har tittat närmare på nyhetsvärderingens värld. Läs gärna också Bengt Johanssons färska studie av nyhetsvärdering vid svenska nyhetsredaktioner:http://www.miun.se/upload/ITM/Demicom/Rapporter%20pdf/DMI-rapport_19_FINAL.pdf
Som inspiration kan du även kolla följande länk som leder till artiklar med tema nyhetsvärderingar, publicerade i Göteborgsposten.
http://www.gp.se/gp/jsp/Crosslink.jsp?d=901&a=422193
http://www.gp.se/gp/jsp/Crosslink.jsp?d=901&a=251252För ett år sedan sände det mediegranskande P1-programmet ”Medierna” ett intressant inslag om nyhetsvärdering. Programmet beskriver hur New Orleans-bornas oro för orkanen Gustav totalt dominerade nyhetsförmedlingen, samtidigt som översvämningen i Indien drabbade miljontals, och jordskalvet i Kina gjorde hundratusentals människor hemlösa. Amerikanska katastrofer betraktas som åtta gånger ”viktigare” än asiatiska, konstateras i programmet.Lyssna gärna! Du hittar programmet via ”Mediernas” podradiosida, där du kan ladda hem filen eller lyssna direkt (6/9-08, reportaget om nyhetsvärdering sänds de sista tio minuterna):
http://www.sr.se/cgi-bin/P1/program/laddaner.asp?ProgramID=2795

”Tidningen i skolan” är en organisation som också kan vara till hjälp:
http://www.tidningeniskolan.com/lop.jsp?c1=1662&c2=1666&c3=1668